Skip to content
Den 8 mars sattes över 100 klistermärken upp i Trelleborg för att sprida sund propaganda. På internationella kvinnodagen är det viktigt att folk får veta att nationalsocialismen är den enda sunda kraft som kan skydda kvinnor från överfall, våldtäkter, rån och annan brottslighet från rasfrämlingar.
Klistermärkena sattes bland annat upp på Söderslättsgymnasiets elskåp. En argsint och yttrandefrihetshatande lärarinna försökte riva ner klistermärkena men tillrättavisades verbalt. Hon förstod verkligen inte hur motståndsmännen kunde vara ”så elaka” och sätta upp klistermärken på ett område där så många olika nationaliteter befinner sig. Hon fick förklarat för sig att dessa olika nationaliteter skall skickas hem, vilket fick henne att bli ännu argare och gå därifrån för att ringa polisen. Tänk vilket resursslöseri även lärare håller på med!
För övrigt gick aktionen bra. Inga poliser dök upp, den yttrandefrihetshatande batikhäxan fick aldrig klistermärkena nedrivna och motståndsmä
8:e mars, internationella kvinnodagen, kvinnokamp, klasskamp och så klart lite antirasism. Så kan man sammanfatta den manifestation med parollen ”Inte en kvinna till” som hölls i Stockholm på internationella kvinnodagen 8:e mars. En paroll som åsyftar mäns våld mot kvinnor.
Detta hade kunnat vara en helt vanlig 8:e mars där vänstern och kommunisterna förenas för att gapa och skrika sina uttjatade ramsor, men ett inslag skiljde denna kväll mot hur det brukar kunna se ut.
Nordiska motståndsrörelsens aktivister i Näste 1 befann sig ute på gatorna i Stockholm för att manifestera under parollen Nordisk kvinnofrid. Att Näste 1 gav sig ut just denna dag var ett sätt att visa att kommunister och den etablerade vänstern inte har monopol på klassiska vänsterfrågor. Vidare passar egentligen denna kampanj ännu bättre i nationalsocialistisk regi då en stor andel av de män som utsätter kvinnor för misshandel i hemmet och överfallsvåldtäkter mot nordiska kvinnor utgörs av de ras
För många år sedan trodde jag mig vara feminist och att feminismen var den rätta vägen till lycka. För visst kan det låta som ljuv musik i öronen med jämställdhet och lika löner? De allra flesta i dagens samhälle ser det som en självklarhet och funderar aldrig över vad deras handlingar faktiskt resulterar i. Konsekvenserna är många.
För vad innebär det egentligen i praktiken? Kan vi må bra med feminismen som grund i våra förhållanden, på arbetsplatsen eller i livet i allmänhet?
Jag kunde inte det. Liksom många kvinnor med mig blev jag utbränd och jag har förstått nu att det var just feminismen som drev mig dit. För vad händer när vi ska satsa på karriären, sköta det tunga arbetet i vardagen och samtidigt försöka hinna bejaka den naturliga driften som så starkt genom instinkt lever inom oss? Vad händer när vi förväntas vara både män och kvinnor? Kvinnor kan! Men kan vi det? Kan vi förväntas orka med dessa omänskligt höga krav som genom feminismen ställs på oss? Svaret är nej. Det
Enligt den årliga rapporten från Nordiska motståndsrörelsen ledare Simon Lindberg, toppar Näste 1 med Stockholms kommun för tredje året i rad listan över de mest aktiva kommunerna 2022.
Kampåret 2022 – vem och vad var störst och bäst?
Vi har pratat med aktivisten Joakim Kannisto från Näste 1 som här agerar språkrör för nästet.
Först och främst vill jag bara rikta ett stort grattis till dig och ditt näste för att ni för tredje året i rad blivit Sveriges, och Nordens, mest aktiva näste!
Tack! Det var nog ingen som blev förvånad, vi är väldigt aktiva och siktar redan nu på att ta hem titeln för fjärde året i rad. Men helt ärligt så är även vi beroende av insatser från andra nästen när det gäller t.ex. att skapa filmer, göra propaganda och liknande saker. Det är på grund av hela organisationen som vi kan fortsätta att växa i Stockholm.
En glad aktivist.
För läsare som fortfarande inte känner till dig, kan du kort beskriva vem du är och vad du gör?
Knepig fråga
Så har en vecka gått in på det nya året och jag har äntligen räknat och sammanställt all statistik från 2022. Kamprapporterna och artiklarna på löpsedeln med basaktivism, offentliga aktioner, torgmöten, vildmarksstrapatser, kampsportsträning och mycket, mycket mer, från Skåne till Norrbotten.
Det svenska kampåret 2022 har givetvis kantats av valet som gick av stapeln i september, men för en bred kamporganisation som Nordiska motståndsrörelsen, där partiverksamheten bara utgör en del av verksamheten, har det givetvis hänt betydligt mycket mer än vad som kan härröras dit. Den verkliga motståndskampen sover nämligen aldrig, den ändrar bara till viss del form utifrån förutsättningarna för dagen.
2022 har sett till kvantitet varit ett mer aktivt år än vad 2021 var och vad gäller offentlig aktivism där våra aktivister stått på gator och torg för att dela ut flygblad och föra diskussioner med folket eller på brofästen med banderoller, fanor och rökgranater, så har det faktiskt bara vari
Folkkamrater och organisationskamrater, det är med ära jag får uppta er tid under självaste nyårsafton också i år. Jag ska göra mitt bästa för att det ska vara värt det.
Jag vill börja med att tacka Pär Sjögren och Pär Öberg. På grund av ett smärre missöde så hade min mångåriga tradition med att tala till nationen på nyårsafton inte kunnat bli av i år, men på grund av att dessa bägge kamrater visade på offervilja så lyckades vi lösa det i alla fall. Så stort tack till er kamrater!
Annars vet jag inte om det är bara jag eller om det är en generell känsla, men för mig känns det i varje fall som att jag knappt hunnit blinka – också var 2022 över. Det har gått så fort att man knappt har hunnit vänja sig vid att säga att det är 2022 och nu ska det alltså plötsligt bli 2023 istället.
Det kan ju förstås bara vara jag som börjar bli lite till åren också, för det har ju ändå varit ett väldigt händelserikt år – i kampen bland annat genom att det varit valår och därigenom bed
Månadens bästa aktioner:
På internationella kvinnodagen manifesterades det för Nordisk kvinnofrid under en kommunistdemonstration i Stockholm.
På årsdagen av terrordådet i Vetlanda hängdes en docka upp i de centrala delarna av staden. Ett par dagar efteråt följdes det upp med torgmöte.
Motståndsrörelsen i Stockholm närvarade vid nationaldemokratiskt partis torgmöte.
Månadens ”shoutout”:
Alla valbara kandidater för Nordiska motståndsrörelsen i höstens val.
Organisationens kvinnliga skribenter som varit högaktiva under månaden med att skriva om feminism, föräldraskap och Ukraina-konflikten.
Aktivisten Marcus Hansson som levde tre månader i sträck i militärtält under vintern.
Månadens bild (som inte redan använts ovan):
Månadens nyheter:
Nordiska motståndsrörelsens valdeltagande 2022.
Artikel från Nordiska motståndsrörelsens ledare uppmärksammades i Sveriges Radio.
Månadens läsning:
Psykologisk beredskap.
Feminism – kvinnans största fien
